Jag brukar ofta känna mig ganska så vuxen av mig, åtminstonde när jag jämför mig själv med andra i min ålder. Men samtidigt känner jag mig så otroligt barnslig. Ikväll är det dags för min sambo att dra ut på stan med sina jobbarkompisar för att ta några öl och ha det kul, kan jag acceptera detta? Nej, självklart inte! Varför? Det vet jag inte ens själv. Jag går hela tiden och grubblar på vad han kommer att göra, hur mycket han kommer att dricka osv. Inte en endaste gång kan jag få ett lugn i kroppen, trots att jag innerst inne vet att det är mig som han älskar, och ingen annan. Han är inte den som skulle vara otrogen eller göra nåt annat som skulle såra mig, han är den person som allra mest bryr sig om mig och gör allt för att jag ska må bra. Ändå fortsätter jag att såra honom med mina tankar.

Hur ska man göra för att få bort dessa tankar. Jag kämpar med mig själv nästan varje dag för att kunna lösa det här problemet... men än har jag inte hittat nåt svar. Förhoppningsvis kommer jag en dag att komma fram till något som underlättar denna tillvaro.

By the way: Idag är det bara 100 dagar kvar!

Kram

 

Jess

24 maj 2007 19:56

Ofta känner man så. Det är nog ganska svårt att bara sluta tänka så. Förhoppningsvis är det något som växer bort. Så länge man litar på varandra så händer inget.

http://yiskha.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Var nu väldigt längesen jag skrev här. Har varit bortrest ett tag och haft annat för mig. Har dessutom skaffat mig en ny blogg.   Besök mig gärna på http://mysmonster.blogg.se/!   /Malin ...

...efter en lång tids paus i skrivandet. Nu är jag äntligen tillbaka i vardagen igen med allt vad det innebär. Har varit i Stockholm en dryg vecka - började med att gå på möhippa. Hade det underbart roligt, och fick träffa en massa nya trevliga männi...

Så var det söndag och dags för att ladda om för nästkommande vecka. Har inte gjort speciellt mycket idag, bara varit hemma, tagit det lugnt och varit allmänt lat bara. När klockan började närma sig halv tre var det dags för min partner att åka till j...

Så vad det lördag igen. Trots att jag inte ska jobba fler lördagar blev jag tvingen till att jobba imorse, sånt är livet, som tur var gick det bra. Självklart blir sömnen lidande, men ibland måste man väl prioritera bort den också. Efter den få jobba...

Läste i dagens Metro om några tjejer som efter det att en flicka på deras skola hade gått bort i cancer dragit igång en soaré för cancersjuka barn som de brukade genomföra en gång om året. Under denna dag bjuds det på olika uppträdanden och en massa ...