Var nu väldigt längesen jag skrev här. Har varit bortrest ett tag och haft annat för mig. Har dessutom skaffat mig en ny blogg.

Besök mig gärna på http://mysmonster.blogg.se/!

/Malin

Jag brukar ofta känna mig ganska så vuxen av mig, åtminstonde när jag jämför mig själv med andra i min ålder. Men samtidigt känner jag mig så otroligt barnslig. Ikväll är det dags för min sambo att dra ut på stan med sina jobbarkompisar för att ta några öl och ha det kul, kan jag acceptera detta? Nej, självklart inte! Varför? Det vet jag inte ens själv. Jag går hela tiden och grubblar på vad han kommer att göra, hur mycket han kommer att dricka osv. Inte en endaste gång kan jag få ett lugn i kroppen, trots att jag innerst inne vet att det är mig som han älskar, och ingen annan. Han är inte den som skulle vara otrogen eller göra nåt annat som skulle såra mig, han är den person som allra mest bryr sig om mig och gör allt för att jag ska må bra. Ändå fortsätter jag att såra honom med mina tankar.

Hur ska man göra för att få bort dessa tankar. Jag kämpar med mig själv nästan varje dag för att kunna lösa det här problemet... men än har jag inte hittat nåt svar. Förhoppningsvis kommer jag en dag att komma fram till något som underlättar denna tillvaro.

By the way: Idag är det bara 100 dagar kvar!

Kram

...efter en lång tids paus i skrivandet. Nu är jag äntligen tillbaka i vardagen igen med allt vad det innebär. Har varit i Stockholm en dryg vecka - började med att gå på möhippa. Hade det underbart roligt, och fick träffa en massa nya trevliga människor. Efter det var det bara att njuta av en veckas ledighet, bara ta det lugnt och bli ompysslad av mamma. Slippa laga mat varje dag, inte städa, vattna blommor, tvätta och allt annat som ett eget hem har att komma med.

När torsdagen kom var det dags för min älskling att komma upp. Det var helt underbart att få träffa honom igen, vi hade varit ifrån varann nästan en hel vecka. Och eftersom jag är som jag är så låg jag och grät nästan varje kväll innan han kom! Det blev ett besök hos min underbara kompis Liv som fyllde 20 år, hon fick en present och bjöd oss på en drink också, trevligt trevligt ;)

På fredagen blev det lite mer Liv(at). Det blev en hejdundrandes 20-års fest. Vi hade riktigt roligt trots att vi inte ens gick ut på krogen. Det blev till att gå hem relativt tidigt eftersom det var dags för bröllop på lördagen. Min morbror och hans flickvaän (numera fru) gifte sig. Och det var ett alldeles underbart bröllop med god mat, mycket trevligt människor och en riktig fest! Mycket trevlig kväll som jag gärna skulle göra om om jag skulle få chansen. Nästa gång kanske det är jag som gifter mig, vem vet?

Passar även på att lägga in en underbar bild på min morbror och hans nyblivna fru!

Kram

Så var det söndag och dags för att ladda om för nästkommande vecka. Har inte gjort speciellt mycket idag, bara varit hemma, tagit det lugnt och varit allmänt lat bara. När klockan började närma sig halv tre var det dags för min partner att åka till jobbet för att vara borta fram till tolv inatt, lika trist varje gång... för min del. Men det lönar sig i längden, får väl tänka på det!

Jag blir så himlans nollställd när han inte är hemma, jag känner mig alldeles ensam. Det blir för tyst här hemma. Jag har ingen att prata med och självklart får jag brist på fantasi. Det största problemet; Vad ska jag äta? För det mesta när jag är själv hemma brukar jag hoppa över middagen, vilket är väldigt idiotiskt. Så jag bestämde mig för att försöka hitta på någonting i alla fall, det blev en hemmagjord krusbärskräm! Kanske inte riktigt vad man i normala fall brukar laga till middag, men sån är jag... lite speciell =) Just nu står krämen och svalnar, men alldeles strax är det dags att hugga in, ska bli riktigt gott! Även älsklingen kommer att bli glad när han ser vad jag tagit mig för att göra, han har längtat efter krusbärskräm ett tag nu. Ha det bra mina vänner så ska jag gå och njuta av min "middag"!

Kram

Så vad det lördag igen. Trots att jag inte ska jobba fler lördagar blev jag tvingen till att jobba imorse, sånt är livet, som tur var gick det bra. Självklart blir sömnen lidande, men ibland måste man väl prioritera bort den också. Efter den få jobbartimmarna åkte jag hem och fräshade upp min lite, sen var det bara att åka iväg och leta efter en klänning som jag kan ha på mig på bröllopet. Hade ju redan tittat ut en som jag ville ha, men den skulle inte komma förrän 25:e Maj, och då är redan bröllopet över, så den tanken försvann ganska snabbt! Efter mycket om och men och provande av massor med klänningar hittade jag en som passade alldeles utmärkt. Den är somrig och är inte för utmanande, man får ju trots allt inte "överglänsa bruden", haha, som om det skulle finnas nån risk för det!

Vad jag ska göra resten av kvällen har jag ingen aning om. Blir väl det gamla vanliga, sitta hemma och glo på tv:n. Börjar riktigt seriöst att känna mig lite som en pensionär, kan inte ens komma ihåg när jag festade med mina kompisar sist. Sorgligt men sant. Ha en alldeles underbar kväll gott folk, och njut av helgen! I will!

Kram

Läste i dagens Metro om några tjejer som efter det att en flicka på deras skola hade gått bort i cancer dragit igång en soaré för cancersjuka barn som de brukade genomföra en gång om året. Under denna dag bjuds det på olika uppträdanden och en massa andra roliga saker, och alla intäkter går till cancerforskning.

Är inte detta helt underbart? Att det finns ungdomar som gör en sak som denna är alleldes fantastiskt. Det är en väldigt fin gest och jag tror att det betyder mycket för både allmänheten och de som jobbar med cancerforskning, samtidigt behövs alla pengar som bjuds. Trots detta har de fått avslag för att genomföra denna soaré detta år! Varför? Jag kan verkligen inte förstå det, av vilken anledning ska man förbjuda detta? Eleverna blev självklart väldigt upprörda, med all rätt, och gick därmed ut i strejk. De vägrade gå på fler lektioner, tyvärr hjälper väl inte detta.

Jag hoppas verkligen att detta beslut kommer att ändras, om inte detta år så till nästa år i alla fall. Tillfällen som dessa kommer nog inte att komma allt för ofta, så varför inte ta tillvara på dem? Låt ungdomarna göra en god gärning!

Kram

Idag har det varit en mycket lång dag samtidigt som det ändå har gått ganska så fort. Jag började jobba klockan 08:00 imorse och slutade klockan 17:00, jag är medveten om att detta är en normal tid för de flesta som arbetar, men nu är det ju så att jag bara brukar hoppa in lite då och då eftersom jag är vikarie. Då blir det många timmar.

Träffade en tjej på jobbet idag som jobbade på det dagis där jag hade praktik, var roligt att få prata lite och höra vad hon gjorde numera. Samtidigt var det ju också skönt att pausa lite från städningen.

När det var dags att åka hem från jobbet kändes det så skönt. Kan inte förklara med ord hur hungrig jag var, det blev inte mycket bättre av att se andra sitta och äta samtidigt som jag jobbade. Men men, jag visste att när jag väl hade hoppat upp på cykeln så skulle jag vara hemma på ca 15-20 minuter... eller inte! Otur som man kan ha ibland så hoppade kedjan ur på cykeln och jag kom ingenstans. Och då jag inte är så himlans teknisk av mig så fick jag inte heller på kedjan igen. Det var bara till att börja gå. Väl hemma så fick jag förklarat för mig hur man skulle göra med den där jäkla kedjan, så nu kan jag det också!

Nu, med mat i magen, ska jag nog ta och titta lite på vänner och en del andra program som jag har lyckats följa! Vi höres gott folk.

Kram

Nu är vi ute, inga fler matcher. Guldet finns inte längre. Jag tänker såklart på hockymatchen mellan Linköping-Modo idag. Tråkigt nog så vann Modo med 4-2 i matcher, vet inte om jag tycker att de förtjänade att vinna. Inte allt i alla fall. Dagens match var inte speciellt bra spelad av LHC på något sätt (om man bortser från första perioden), men förra matchen skulle dem ha vunnit! Att Modo vann var bara ren tur!Jaja, livet går vidare... jag är inget hockeyfreak direkt, även om det kanske kan verka så. Tycker dock att det är kul ibland, när rätt lag spelar. Klockan börjar bli ganska mycket och det ska väl snart vara läggdags för min del. Imorgon har jag och min pojkvän 2-års dag (1-år förlovning), så det ska bli spännande att se vad vi då kan tänkas hitta på! Sov gott allesammans!Kramps. 140 dagar kvar nu. ds.